Elias (sv)

Berättelser VT-2017

Min berättelse

En gång var det en kille som hette Peter. Han bor på Stockholms läskigaste område. Det är läskigt för att de alltid är mörkt och svarta läskiga radhus med ett läskigt mc-gäng.

En gång klockan 00:00 hörde jag ett läskigt skrik från det mörka området. Men sen så somnade jag om i min blåa säng. Men jag var fortfarande rädd.

Dagen efter så gick jag ut ur mitt gråa hus och gick längs den snöiga vägen . Så skulle jag gå till den gråa tågstationen.

Sen när jag gick ner från den blåa trappan så såg jag det läskiga mc-gänget. Så jag sprang till det blåa tåget. Sen gick jag längst bak i tåget och satte mig på en grå stol som hade massa hål i sig.Så jag blev rädd.

Så jag tänkte att inget kunde gå värre men det kunde det visst. För 2 minuter senare väntade jag på att tåget skulle åka.

Men plötsligt så ser jag att mc-gänget gå på det blåa tåget så jag får panik och börjar springa mot dörren. Men då så känner jag att någon drar i min tröja.

Så när jag kollade bakåt så såg jag att det bara var han som körde. För han sa bara att jag skulle gå av från tåget för tåget skulle inte gå mer idag.

Så jag gick hem igen och ringde min kompis och frågade om han ville komma till mig.

En timme efter så kom han till mig och vi bestämde oss att gå till en affär. Så när vi var vid affären så köpte vi godis och en tårta och två små drickor. När vi hade köpt det så gick vi hem.

När vi var hemma så packade vi upp och sen så började vi äta vårt godis. Sen satte vi på TV:n så såg vi på Simpsons. Sen när Simpson var slut så fick jag ett sms där det stod att jag skulle gå till tunnelbanan.

Så jag var rädd i början men jag bestämde mig att gå till tunnelbanan. Så när jag var vid tunnelbanan så fick jag ett till sms där det stod jag ser dig. Så mina gröna ögon blev typ blåa av rädsla och tårar.

Så jag sprang hem allt vad jag hade och gömde mig under min säng. Sen när jag gick upp från golvet och gick ner från min trappa så hörde jag att det knackade på fönstret så jag sprang dit och då ser jag såg en kille med svart mask, med svarta kläder och med en svart luva. Då sprang jag uppför trappan och ringde min mamma och du är det bara telefonsvarare. Sen så hör jag att någon går in i huset och uppför trappan.

Då är det bara min bror som kom in med en kamera och hade prankat mig hela dagen och min mamma var med på det. Det var därför hon inte svarade så jag började gråta.

Sen så gick mamma och köpte glass åt mig och då blev jag på bättre humör. Dagen efter så kom polisen till vårat kvarter för att fånga mc-gänget för att dom hade haft en pistol på stan och hotat folk.

Sen så rev dom alla hus och byggde gula stora radhus. Så hörde jag aldrig av mc-gänget igen. Sen så sov han över hos mig i två dagar.

Sen när han åkte hem så satt jag och spelade i 2 timmar sen gick jag och sov för klockan var sent. Sen när jag vaknade så tog jag det lugnt resten av veckan.

Slut

Berättelse HT-2016
Lugnet före stormen

Plötsligt ringde det på dörren. Peter ryckte till och sprang ut i hallen för att öppna. Utanför dörren stod Jonas. Peter frågade Jonas var han hade varit.

Jonas sa att han hade varit  i England. Men jag tror han inte.

Jag tror att han har varit  på gatan eller hos någon kompis. Men jag kan inte fråga för han kanske går iväg igen. Om Jonas inte kommer till skolan imorgon så  är det något på gång. Jag får nog se imorgon. En dag senare nu skulle jag åka till skolan och se om Jonas är där.

Nu när jag har kommit till skolan så kollar jag mig runt och jag ser inte Jonas någonstans och jag undrade var Jonas varit hela dagen. Men ingen hade sett honom på hela dagen. Så jag började bli orolig och till slut ringde jag polisen. Efter en vecka hade polisen inte hittat honom  ännu så jag började tro att han var död.

Men jag hade säkert fel tänkte jag. Men man kan inte bli helt för säker på det när det är så allvarligt. Men jag hoppas  att vi får se honom igen. För om han lever så kan han inte vara ute för länge för då kommer han att svälta. En vecka senare så ringde polisen till mig och mamma och sa att dom har hittat honom .

Han hade varit på ett tåg hela veckan och jag och mamma blev så glada när vi fick höra att han lever. Idag i skolan så blev jag så glad att få se honom igen och alla andra i skolan. Men när jag kom hem så ringde det på dörren och när jag öppnade så stod polisen där och jag trodde att Jonas hade stuckit igen men det hade han inte. Polisen frågade bara om han mådde bra.

Ja det gör han varför undrar ni? För att vi såg honom snatta idag vid affären där borta. Okej  varför sa ni det till mig då och inte till min mamma. För häromdagen så såg jag att du tog choklad i affären. Nej har du några bevis? Ja den här videon som jag kan visa till din mamma. Men ta mig då så kan ni prata med min mamma. Nej kom hit så pratar vi inte med din mamma och så visar vi inte videon.

Nej jag sa kom och ta mig. Ha inte en sådan  attityd. Jag har en sådan attityd om jag vill. Nej det har du inte du kommer hit nu. Kom nu jag är på väg. Gå och sätt dig där bak nu okej. Hej är det du som är Peters mamma?  Ja det är jag kan du komma till stationen nu tack . Okej jag är på väg nu vad har Peter gjort? Han har tagit choklad i affären. Jag är här nu bra kom in nu. Hej polisen det är jag som är Peter mamma. Hej sa polisen trevligt att träffas kan jag få prata lite med Peter, sa Peters mamma.

Ja det får du tack så mycket ingen orsak. Hej Peter varför har du och Jonas tagit choklad ur affären. För att vi var hungriga sa Peter Men ni fick ju pengar av mig. Va fick vi ? Ja  minns du inte? Nej men kolla i din ficka då. Oj sa Peter och sen så frågade han polisen om han kunde betala tillbaka. Polisen sa ja och Peter blev så glad.

Om du aldrig gör om det igen.  Ja jag lovar Bra sa polisen. 1 år senare så hade jonas aldrig  smitit från skolan igen. Peter var så glad att Jonas aldrig hade stuckit från skolan igen och att dom aldrig hade tagit från affären igen.

Polisen var också glad för att dom aldrig hade tagit från affären igen.