Michelle (sv)

Berättelser VT-2017

Min berättelse

Kl 22:00 på kvällen ringer det hem till oss. Rösten låter väldigt ledsen. Jag känner igen rösten. Det är min farmor. Hon säger ledset att min farfar har gått bort. Min farfar var min enda vän och nu är han borta. Jag är 5 och ska fylla 6. Min farfar har gått bort.

Nu är jag 11 och ska fylla 12. Jag fyller år den 17 maj. Jag föddes 2005. Jag har blont hår och blåa ögon. Min mamma heter Nina och min pappa heter Conny. Jag har en lillasyster som heter Cassandra. Vi har 1 hund 2 katter 1 kanin. Vår hund heter Nilas. Våra 2 katter heter Sotan och Kompis och vår kanin heter Zigge. Nilas är svart, vit och lite bech. Sotan är svart och vit kompis är svartgrå och vit och Zigge är svart och vit.

Just nu så är kl 12:40. Varje dag som går kommer sorgen tillbaka. För några år sedan dog min bästa vän efter faffas död. Det var en katt. Jag minns sista ordet jag sa till henne. Det kommer gå bra hos veterinären. Efter skolan hämtar mommo och moffa oss. Jag är superglad nu iallafall.

På kvällen så börjar jag gråta och känner på mig att vår katt” bamse” är död. Vi kommer hem och möter mamma och pappa med ledsen blick och frågar om Bamse är död. Dom nickar. Jag springer upp i pappas famn och kramar så hårt jag kan. Dom hade redan begravt henne. Hon ligger ute på vår tomt nere i jorden i en fin liten skokartong och en fin liten gravsten ligger på. Det står. BAMSE född 2001 död 2013. Jag lägger några blommor på graven. Jag springer till fammo med tunga andetag. Hon håller om mig och säger att det kommer gå bra och att hon alltid finns i mitt hjärta. Dagen efter kommer jag inte till skolan. Jag är för ledsen. Mamma var hemma med oss. Vi började leka hemma. Mamma säger till oss att lugna ner oss lite innan någon skadar sig. Vi lyssnar inte. Mamma säger till en gång till. Efter typ 10 minuter av spring runt i huset så ramlar Cassandra och slår sig. Hon slår i huvudet.

Dagen efter mår hon inte så bra. Hon spyr och kräks hela tiden. Jag får också vara hemma ifall jag också är sjuk. Det var tur att jag var hemma för jag spydde också.

Tillbaka till nutiden. I alla fall så nu ska vi åka till Thailand. Jag sa hejdå till alla mina grannar och sa att vi kommer ses snart. När vi åker i bilen så börjar Cassandra och jag kolla på film. Nu är vi framme på flygplatsen säger mamma. Jag går in på flygplatsen med darriga ben. Jag är supernervös. Mamma säger till mig att det kommer gå bra. När vi sitter på planet så sitter jag längst mot fönstret. Jag kollar på film på min iPad. Jag börjar må illa. Jag måste gå till toan säger jag till mamma. Mamma går med mig. Men som tur kom det inget.

När vi har landat så går jag och hela familjen till en buss som ska köra oss till pappas jobbarkompis hus. När vi är framme vid huset så går jag runt och tittar. Jag ser en stor trapp som går upp i kurvor. Det är rätt varm i huset eftersom det är så många fönster så solen skiner in. Solen lägger sig och det blir mörkt. Kl 23.56 när jag går och lägger mig. Jag hör ett skrik utifrån. Lite senare kommer massa skott. Jag blir jätterädd. Mamma och pappa kommer inspringande in till mig och Cassandra. Dom slänger sig i sängen över oss. Sen hör vi dörren slås upp och man hör kraftiga steg. Sen låter det som om någon stor kommer in. Pappa tar det stora steget och går ut till grabbarna. Pappa ryter till och säger ut härifrån. Mamma säger att dom vill ha pengarna. Sen lyckas pappa äntligen få ut dom. Vi kan sova i lugn och ro. Sen när vi vaknar så ska vi äta frukost. Jag har en macka med ost och gurka. Mamma har kaffe och yoghurt. Pappa har bara kaffe. Cassandra har samma som jag och Oboy. Efter frukosten så ringer pappa till polisen och säger att igårkväll så kom tjuvar hem till oss. Polisen säger att ingen har gjort något sånt och att dom tror inte på pappa. Men inget gick för bevis.

När vi har varit där i en vecka utan att det har hänt något. Så händer det igen. Vi ska gå och lägga oss. Pappa säger att det är dom där igen. Samma sak.

Efter 2 månader så kommer det på TV. Mamma är ute och springer. Jag ville springa med henne men jag fick inte nu när det är så här otryggt. Vi ska snart åka hem från Thailand. Vi packar våra väskor och åker hem till Sverige. När vi kommer hem så bjuds vi på mat. Vi berättar allt som hänt och dom tyckte det var obehagligt. Vår farmor vaktade Nilas. Sen börjar skolan. I skolan berättar jag allt som hänt. Dom trodde inte på mig först. Men sen gjorde dom det. Ja.. nu är allt bra. HEJDÅ!!

 

 

Berättelse HT-2016

Lugnet före stormen

Peter hörde hur det ringde på dörren. Han sprang för att se vem det var. Där ute stod Jonas i regnet och frågade om han fick komma in. Peter sa ja. Så fick Jonas en kopp med varm choklad och en filt. Dom satte sig i soffan så fick Jonas berätta vart han hade varit.
– Vart har du varit? frågade Peter.
– Eeeehhh.. i Stockholm sa Jonas. Varför ljuger han för mig? tänkte Peter. Så satt dom och pratade lite. Jonas skulle bo över hos Peter. På morgonen vaknade Peter av att Jonas hade blödigt. Det var blod i sängen. Undra vad det kommer ifrån? Sa Peter för sig själv. Så Peter försökte väcka Jonas men det gick inte. Tillslut så vaknade Jonas.
– Vad är det här!! Skrek Peter.
– Ee blod sa Jonas.
– Från vad? sa Peter.
-Em jag har ett sår på benet sa Jonas. Dom skulle ut och gå. När dom var ute så gick dom till Ica maxi. Dom var inne i affären ett tag dom skulle köpa bröd, socker, mjöl, mjölk och massa annat. Dom gick hem på vägen hem såg dom en kvinna som satt och ville ha mat. Dom gav henne lite bröd och mjölk. När dom skulle skulle låsa upp dörren så hittade Peter inte sin nyckel. Hade han tappat den? Dom skulle ringa till mamma men Peter hade ingen telefon. Den var också borta.

– Tänk om det är någon som hade snott deras saker. Sen när dom kollade runt så kom en man och kidnappade de. Han sa att det var han som hade stulit sakerna. Han tog in dom i ett mörkt rum.

När dom satt i det mörka rummet var det var massa ljus tända. När dom satt där så tänkte han på hur mamma kommer reagera när hon får reda på att han har snattat. Han ville att allt skulle ta slut. Han hann inte tänka innan dörren öppnades.Där stod mamma. Han blev helt stum. Mamma frågade om det hade hänt något.

– Mm… ja jag har snattat. Sa Peter. Mamma såg inte så arg ut hon bara skrattade. Men det är sant sa Peter. Mamma brydde sig inte hon bara skrattade Det är okej sa mamma. Alla snattar någon gång.

Alla blev glada.

SLUT!!!